Jag har på senaste tiden (återigen) insett att min kropp inte orkar med de jobb jag har och har haft. Trivs verkligen superbra med att jobba i lagården, med att få jobba med djur och fysiskt. Att få röra på kroppen ordentligt och få arbeta i fred - utan att behöva störa mig på eller få prestationsångest att mina arbetskamrater gör mindre/mer än mig själv. Här sköter jag mig själv, gör det jag ska och går hem sen. Är jag trött och slö så jobbar jag långsamt och kommer hem en halvtimme senare - har jag bråttom eller är pigg så kommer jag hem tidigare. Superskönt! =)
Men - alltid dessa men! - så är det ju det där med min kropp. Trasig, kass och ohållbar. Veka leder, vekt skelett. Värkande leder, trasig rygg, kassa knän... Immunförsvaret tycks inte heller vara det bästa då jag är sjuk konstant.. (känns det som.) Nej fy farao!
Men allt de sistnämnda, börjar jag ju inse, hänger ihop med det faktum att jag kräver mer av kroppen än vad den tål, och när sedan rygg/knän/leder börjar värka - ja då mår jag sämre och immunförsvaret blir sämre... Blä! Ond cirkel!
Men så vadå? Jag måste ju leva, och som systemet ser ut idag så finns det ingen hjälp för "en sådan som mig" att få... Jag är ung, har en utbildning, är svensk och bara fysiska fel. "Haha, känn dig blåst Emma!" skrattar politikerna - Hade jag däremot varit medelålders, eller outbildad eller allra helst Invandrare. Då hade de kastat jobb på mig. Kollar man på Arbetsförmedlingen så finns alla alternativ för de människorna jag rabblar upp; Det är Instegsjobb, Starta-Eget-bidrag, Jobb där AF betalar X-antal % av lönen osv.
Men inte för mig som är ung, utbildad och svensk. Och Jag förstår arbetsgivarna också - om de får välja mellan att få en anställd som de knappt behöver betala ett öre för att ha eller att anställa en person på egen hand... Ja, valet är ju självfallet enkelt.
Tragiskt.

I allafall, här sitter jag nu och funderar på min framtid. Att plugga vore kul - men till vad? Lärare har jag ju alltid drömt om, Svenska på högstadiet. Men samtidigt, kommer min kropp att palla det? Det är långa dagar med stående och gående, mycket kånka på böcker och så vidare... Oavsett så måste jag först läsa in Svenska B, vilket jag tänker göra ändå såklart. Och eventuellt även något annat ämne bara på kul sådär! =)
Och om jag nu skulle få för mig att plugga till lärare så är det först till hösten så då har jag ju hela våren och sommaren att överleva först.. >_<
Men nu spårar jag ur igen! Jag har i allafall den senaste tiden återigen börjat fundera på det här med eget företag. DET skulle passa mig, att vara min egen chef och styra och ställa bäst jag vill. =D
Som tankarna går nu så känns det som att jag hittat något som skulle passa perfekt, och som dessutom inte finns här i trakten heller: En Foderbutik för häst, hund och smådjur! =)
Det enda som finns häromkring är ju Granngården och de vet vi ju alla hur prisvärda de kan vara.. >_< Så jag har faktiskt idag mailat runt till olika grossister för att få svar på hur det går till att bli återförsäljare för dem. Så får vi se vad de svarar. Min förhoppning är att de levererar -> Jag säljer -> Jag betalar dem. Bästa sättet för mig, om man först måste köpa in fodret så blir ju chansingen större och ett kapital krävs...
Annars är väl tanken att sälja allt inom foder, godis och tuggben. Men även en hel del prylar och tillbehör. Samt erbjuda hemkörning. (Köpa en gammal skåpbil och snygga till! <3)

Så vad tror ni, kära bloggläsare - är min idé hållbar?

Kommentera vettja!

*poff*