Idag har vi städat, inte superduper jättefint, men dammsugigt, plockat undan lite och moppat golven. Känns som att det räcker när det ändå ska bli 4 hundar i huset i helgen som lär dundra runt rätt kraftigt! *Skratt*

Vi har också varit till Borlänge och handlat inför spelhelgen, på menyn står:
Fredag: Kött med klyftpotatis och bearnesås, grönsallad och hembakat morotsbröd
Lördag: Tacos
Sen blir det ju frukost med yoghurt, gröt, bröd, juice och vad annat man nu kan tänkas vilja ha. Mums!
Det blev även inhandlat lite läsk, chips och dipp.

Påvägen hem, alldeles i höjd med Gussarvshyttevägen så såg vi en stor hund som sprang lös. Först trodde jag att det var människan på vägens hund, men människan i fråga knallade i god fart bort ifrån hunden och lämnade den kvar vid vägkanten. När vi kommer så springer hunden tvärs över vägen och jag tutar på den. Svänger in hemma och greppar naturligtvis kopplet från Optimus och skyndar iväg för att fånga in hunden.
Visslar på den och får uppmärksamhet från hunden som är lite skeptisk men viftar på svansen. Plötsligt kommer 4 bilar farande i HÖG fart, 50 är tydligen Optional förbi oss... >_< Viftar som en galning och den första bilen lyckas med en hårsmån undvika hunden som återgått till att nosa på vägbanan. De andra bilarna saktar lyckligtvis ned och jag kan gå fram till hunden.
Väl framme inser jag att det nog är Alice, Rolands hund. Funderar på vad sjutton hon gör 1km hemifrån på stora vägen och slår honom en signal. Det visar sig att han är ute och kollar staket, och att hon varit med honom lös - som alltid och att han inte direkt reflekterat över att hon försvunnit, hon brukar gå hem när hon lessnar menar han på.
Dock löper hon just nu och fick alltså för sig att gå på friarstråt! Tur som attan att hon inte kom hem till oss och Optimus, några sådan korsningar vill vi ju inte ha.. >_<
Jag tar henne i allafall i kopplet och knallar hem med henne, möts av en mycket tacksam Roland och vi pratar en stund (jag har lärt mig förstå vad han säger - woho!).
Jag hoppas verkligen att någon gör samma sak för mig om någon av mina hundar skulle virra iväg bortåt, alltså fångar in dem och tar reda på vems det är... För mig är det självklart i allafall, som de flesta vet. Vet inte hur många gånger jag kastat mig ur bilen innan den ens stannat för att rädda ankmammor med ungar, förvirrade jakthundar och kolla påkörda katter..

Nåja, nu är det dusch och sedan sovdags - lång dag imorgon med hemkörning av Dalton och allt!

*poff*